Kvalitetskontroll av snöröjning med ett cyklandeperspektiv saknas ofta. För att lättare kunna använda alla rapporter från cyklande om halkbekämpning behövs ett antal termer för olika typer av standardbrister.
Ett utkast, en skiss
Att ta fram ett antal termer för olika typer av standardbrister kan effektivisera kvalitetskontroll av halkbekämpning. Kanske vill VTI var med och ta fram dessa begrepp tillsammans med de cyklande i Sverige.
Superlokala Cyklandeombud i Stockholms län påbörjar en lista med termer, och uppdaterar vartefter fler förslag kommer in. Detta är bara ett utkast, en skiss. Så läs texten med en nypa salt…
Definiera ofarbart
- Det kan vara när en måste dra cykeln genom djup snö.
- Om det är packad snö som inte bär för cykeldäck och cykeln spårar okontrollerat.
- Puckelpist som kullersten, det hoppar och studsar så att farten måste sänkas till gångfart.
Puckelpist
När snöröjning sker för sent packas snön av fotgängare. Det blir som en kullerstensprofil, och cykeln studsar fram. Packning till kullerstensprofil går snabbt, både i töväder och minusgrader. Även fluffig snö i minusgrader stelnar snabbt och blir en hård bula under varje fotsteg.
För att kunna cykla utan att skaka, och utan att ev last skakar sönder måste hastigheten sänkas, kanske så mycket att det börja närma sig gångfart. Och då är det i princip oframkomligt, det går lika bra att leda cykeln. Avskräcker effektivt medborgarna att vintercykla.
Orsaker till puckelpist
- Snöröjning startar för sent, eller startar aldrig.
- Plogbladet ligger inte mot asfalten, det blir några centimeter snö kvar. Snöröjaren kan rapportera till beställaren att de har kört, och beställaren betalar trots att resultatet är oframkomligt.
- Om det är ett sopsaltat stråk kan det bero på att förebyggande sopsaltning inte skett. Då sitter puckelpisten kvar ända tills den smälter bort vid töväder, det kan ta flera veckor.
- Ett enstaka tillfälle med fel utförd snöröjning kan göra en cykelbana ofarbar i flera veckor.
Variant: Puckelpist av is
Kommunen förnekade brister istället för åtgärd.
När det är puckelpist av is är det oframkomligt och stor risk för omkullkörning och allvarliga skador. När puckelpisten ligger kvar, och har frusit fast går den knappt att få bort. När det töar och återfryser bildas puckelpist av is. Cykeln går inte att kontrollera ens med dubbdäck. Framhjulet kan spåra iväg okontrollerat. Mycket avskräckande, väldigt få lockas att vintercykla i detta väglag.
Spårigt
Spårigt underlag kan innebära att det är oframkomligt. Framhjulet far iväg okontrollerat i en slumpmässig riktning, dubbdäck hjälper sällan.
Orsaker till spårigt
- Bilar packar snön efter snöfall på lokala gator där färden startar för cyklande. Det är bara delvis bärigt, och cykeldäck skär igenom okontrollerat och i okontrollerad riktning.
- Snöröjning startar för sent/aldrig. Fotgängare och cyklar packar snön.
- Packad snö i tö. Ytan har inte tillräcklig bärighet för cykel, däcken skär igenom okontrollerat.
- Snömodd, snö med salt gör att snön inte kan bilda en packad yta som bär en cykel. Framhjulet kan spåra i okontrollerad riktning.
Frosthalka
Frosthalkan har olika skepnader med olika egenskaper. Frosthalkan är förrädisk. Det ser ut att vara bar asfalt, men i en kurva kan det släppa med omkullkörning och risk för personskador. Dubbdäck kan ge tillräcklig friktion. Frost på asfalten är en betydelsefull observation, det kan vara ett tecken på att förebyggande sopsaltning saknas, men det kan också vara nysaltat fast med otillräcklig saltkoncentration. Kommer det ett snöfall senare, men utan förebyggande sopsaltning kan det bli problem beroende på tex temperaturutveckling. Ibland är det glittrande frost på asfalten och friktionen är fortfarande ok.
Regn som övergår i snöfall är en utmaning för sopsaltning. Om saltet sprids för tidigt riskerar regnet att skölja bort eller späda ut saltkoncentrationen. Kan vara svårt och orimlig kostnad (omöjligt?) att ha tillräckligt med maskiner för att starta saltning i exakt rätt ögonblick på alla sträckor i en stad.
Orsaker till frosthalka
- Förebyggande saltning har inte skett
- Saltning har skett men med otillräcklig koncentration
- Saltning har skett men är utspädd av nederbörd
Blankis
Blank nästan slät is. Stor risk för omkullkörning och personskador även med dubbdäck. Kan vara tex där smältande snö från plogvall rinner ut över cykelbana. Kan ha överraskande effekt när det i övrigt är god friktion längs ett cykelstråk. Kan vara vid permanenta vattensamlingar. Genomfrusna vattensamlingar är svårt att få bort med saltning i efterhand.
Orsaker till blankis
- Samma som för vägar för biltrafik, välutrett med andra ord.
- Mer vanligt på cykelbanor: Smältande snö på våren rinner ut över cykelbanan, och fryser på sen kväll och tidig morgon.
- Felbyggd cykelbana: Det bildas vattensamlingar regelmässigt som fryser där cykelbanan är felbyggd.
Plogsnö från bilväg
Bilväg plogas efter att parallell cykelbana plogas. Snömassor från bilvägen trycks ut över gång- och cykelbana, alternativt kastas ut över på cykelbanan. Plogningen av cykelbanan är då helt eller delvis bortkastad, pengarna kastas i sjön. En sopsaltningsmaskin kan ha mycket svårt eller omöjligt att få bort snö som kastats från motortrafikens körbana. Särskilt om det är slask/ tösnö som sedan fryser ihop på gång- och cykelbanan.
Orsaker till plogvall
- Ingen samordning sker mellan olika entreprenörer och olika beställare
- Plogning av väg för motortrafik sker med för hög hastighet, snön kastas för långt.
- Täckande staket mellan cykelbana och väg för motortrafik saknas.
- Krav i avtal för snöröjning av väg för blandad trafik eller motortrafik brister, är inte anpassat för intilliggande cykeltrafik. Utbildning och attityd hos entreprenör kan ha brister.
Variant, plogvall från korsande bilväg blockerar cykelbana
- Krav i avtal att hålla korsande cykelbana öppen saknas.
Vem kan bedöma halkbekämpning?
Alla kan rapportera observationer om halkbekämpning, med en bild och en beskrivning hur det är att cykla. Ange plats och tid. Ange om det är halt trots dubbdäck, eller halt med sommardäck. Eller om det är perfekt snöröjt. Vilken temperatur det är, om det är spårigt, hoppigt, ”jag såg sopsaltaren precis nu”. Att dra slutsatser kan behöva mer kunskap. Vissa slutsatser är mycket enkla att dra, om det snöar och snön sedan ligger orörd efter en viss tid, då har snöröjning uppenbarligen inte utförts. De bästa slutsatserna kan dras av den som cyklar samma sträcka dagligen och som har gjort det under flera år. Allt i denna text handlar om vardagstransport med cykel. Om det är perfekt före för extreme radical drifting fatbike challenge är ett helt annat ämne.
Nyanserna är viktiga
Helt livsfarligt! Är det verkligen det? Ibland är det bättre att bara rapportera en observation utan att dra slutsatser. Vilka nyanser finns som kan vara bra att använda och som kan göra nytta?
Bedöma sopsaltning
Att bedöma sopsaltning kräver viss kunskap i hur sopsaltning fungerar, och det underlättar med observationer dagligen under flera säsonger. Slutsatsen ”ingen sopsaltning har skett” kan vara fel slutsats, det kanske är sopsaltat tidigare under ett snöfall, och det tar ett tag innan sopsaltaren kommer nästa vända. Att cykla på sopsaltad cykelbana med några centimeter snö under pågående snöfall går ofta bra, och är godkänd framkomlighet.
- Finns ett lager slask närmast asfalten? Det är betydande om det ska gå att sopa snön vid nästa vända. Med saltslask närmast asfalten under snön kommer inte packad snö frysa fast.
- Smakar asfalten salt? Då är du helt säker på att det är sopsaltat. Det räcker att stryka några fingrar över asfalten och sedan smaka på fingrarna. Om det regnar spädes saltet ut och det är svårt att avgöra om det är saltat eller inte. Är det välsaltat är smaken mycket påtaglig.
- Under pågående snöfall kan det vara svårt att bedöma sopsaltning. Det kanske är nysopat men igensnöat.
Logga både faktisk temperatur/nederbörd och prognoser
Ta skärmdumpar på uppmätt temperatur via tex sajten temperatur.nu både för senaste vecka och dag. Uppmätt nederbörd finns på SMHI publikt under fliken ”observationer” från senaste dygnet. Välj nederbörd.
Ärendehantering
161215 Fråga till Anna Niska VTI
Uppdateringar
161215
Förslag till Anna Niska VTI
Hej Anna!
Vi ser ett behov av en nomenklatur för kvalitetskontroll av halkbekämpning, ur ett cyklandepetspektiv. En nomenklatur ”med cykeldäcken i asfalten”. Det kanske redan finns via din forskning? Vi vill gärna ta fram detta tillsammans med dig.
Läs ett utkast här, en skiss, provtänk bara.
http://cyklandeombudstockholm.blogspot.se/2016/12/nomenklatur-for-kontroll-av-snorojning.html?m=1
Vänliga hälsningar
Superlokala Cyklandeombud i Stockholms länVia Jon Jogensjö
Lämna ett svar