Supporta Cyklandeombud via Patreon

Studier och rapporter

VTI 2019 Sopsaltning i teori och praktik i svenska kommuner
VTI sopsaltningens effekt på cykeltrafiken 2019
VTI 2019 Sopsaltningens effekt på cykeltrafik och cykelolyckor
VTI fältförsök sopsaltning 2017/2018
VTI sopsaltning Stockholm 2016/2017
Karlstad 2016 Så effektiviserade vi halkbekämpning med sopsaltning
VTI sopsaltning rapport 2016
VTI Sopsaltning i Karlstad 2015
VTI sopsaltning Stockholm 2014/2015
VTI utvärdering sopsaltning Stockholm 2013/2014
VTI cykelvägars drift och underhållsstandard 2006

Publiceringar om sopsaltning

2023

VTI publicerar en handbok om sopsaltning

2021

Karlstad testar nya borstar med VTI
SVT om effekter på miljö
Trafikkontoret Sthlm utvärdering sopsaltning gångbanor, samt försök reducera effekten på växtlighet.

2019

Vetenskapsradion om sopsaltning Länk
Treårigt test sopsaltning Västerås Länk

2016

VTI forskar om förebyggande sopsaltning, för att klara fotgängarpackad snö Länk
P4 Jönköping Här gör sopsaltningen succé

2015

VTI Sopsaltning i Karlstad Länk
Cykelfrämjandet Uppsala, Sopsaltaren gör succé
Jönköping Sopsaltning testas 2015/2016 (länk saknas)
Umeå Sopsaltning av cykelvägar
Nacka Därför sopsaltas cykelväg Värmdöleden
Danderyd Danderyds kommun sopsaltar cykelbanor länk till nyheten saknas

2014

VTI utvärdering försök i Stockholm 2013/2014
Cyklistbloggen, Succé för sopsaltaren
Krister Isaksson Hyllning till sopsaltaren
Växjö Sopsaltning testas i Växjö, pressmeddelande
Göteborg Salt håller Göteborgs cykelbanor svarta i vinter

2013

Moderaterna Ulla Hamilton om sopsaltaren Stockholm
VTI Effektivare snöröjning av cykelbanor

2012

2011

2010

Copenhagenize Sopsaltning i Köpenhamn

Sopsalta cykelfält

Läs allt om att sopsalta cykelfält

Videos med sopsaltning

Alla videos från Cyklandeombud om sopsaltning

Barmark med sopsaltning

Andra metoder för halkbekämpning

Om vägsaltets påverkan på växtlighet

Träd och växtlighet är oumbärligt för en attraktiv och levande stad. Det är svårt att få en samlad bild av forskning kring vägsaltets påverkan på växtligheten. Orsakerna är flera, olika studier fokuserar på olika saker, mätningar sker på olika sätt osv. Det finns dock metoder att reducera saltets negativa påverkan, som kan användas redan i planering av infrastruktur. Ytterligare forskning behövs, och internationellt standardiserade mätsystem.

2021 Stockholms stad planerar reducera påverkan på växtlighet länk
2020 SLU litteraturstudie, Vägsaltets påverkan på närliggande vegetation länk
2019 I Västerås utvärdering fanns inte förhöjda värden i mark länk
2018 Trafikverket rapport om vägsalt länk
2017 Handbok växtbäddar Stockholms stad Länk
2015 SLU litteraturstudie, Vägsalt på vägar för motortrafik länk
Trafikverket: Att byta till sandning på vägar är sämre för miljön än salt.

Från handbok om växtbäddar 2017 Stockholms stad länk

Saltmängd som används på olika vägar

Trafikverket använder ca 200.000 till 250.000 ton salt varje år på vägar för motortrafik
Salt används även i olika blandningar av sand

Saltets påverkan på husdjur

Vid vissa tillfällen kommer synpunkter om att husdjur och dess tassar påverkas negativt av vägsalt. En veterinär säger dock att skador på hundarnas tassar vintertid främst beror på sten, flis och grus samt is/issörja.
Läs mer här

Det finns många uppmaningar till hundägare hur man sköter om tassarna på vintern. Undersök noga tassarna dagligen, ansa päls mellan tårna, klipp klor, smörj med salva, skölja av och torka vid hemkosten. En del föreslår hundskor. Googla ”hund tassar vinter”. Ofta nämns att isklumpar kan fastna mellan trampdynor.

Botkyrka slutade med sopsaltning för att det skadade tassar på hundar. Men det stämde inte, det fanns inga klagomål inskickade om skador på hundars tassar. Läs mer här

Grus kan skadar tassarna på hundar. Det finns många rapporter om att grus är ett problem för hundarnas tassar.

Saltets påverkan på cykeln

Även med traditionell halkbekämpning med grus används salt. Vi cyklar ofta på gator med blandad trafik i stadskärnor, och där används ofta salt. Att cykla på vintern innebär alltid ett ökat behov av att smörja kedja med olja. Med remdrift minskas det behovet till noll. Det kan vara bra att skölja av cykeln ibland med vatten för att reducera saltet på cykeln, särskilt hjul och drivlina. Det räcker med en liten vattenkanna. Särskilt ställen där aluminium är monterat mot stål kan aluminium långsamt korrodera, s.k. galvanisk korrosion. Det är också bra att lämna in cykeln till sin lokala cykelmek för vinterprepp. Alltså att de ser till att lager och känsliga ställen är infettade. De kan också gå igenom med dig vilka punkter på cykeln som är bra att hålla koll på och vid behov behandla med lämplig produkt.
En cykel håller hur länge som helst, och byte av förbrukningsdelar är helt normalt. Förbrukningsdelar är drivlinan, alltså drev fram och bak samt kedja och ev växelförare. De behöver bytas med lite olika intervall. Även bromssystemen är förbrukningsdelar. Och på sikt kan även fälgarna behöva bytas. Ju mer tid du lägger på unerhåll, eller lämnar in, desto längre tid går det mellan byte av förbrukningsdelar.