[texten uppdateras]

Rubriken ”när kan gruset sopas efter vintern” är helt felaktig

Rubriken (och föreställningen) att gruset kan sopas upp efter vintern är helt felaktig. Eftersom grus egentligen måste sopas upp varje gång snön smälter bort efter ett snöfall, för att undvika halka och omkullkörningar. Grus på barmark = halka. Det kan se olika ut beroende på var i landet gruset används. Många städer har barmark betydande delar av vintersäsongen. Det är då bara under vissa perioder som gruset eventuellt reducerar halkolyckor. Och varje gång snön smälter bort och det blir barmark igen, skulle kommunen då behöva sopa upp gruset.

Supporta Cyklandeombud via Patreon

Än mer orimlig rubrik när delar av gång- och cykelbanan är barmark

Gång- och cykelbanor har ibland delvis barmark, och delvis ishalka. Idag finns inte maskiner som kan sopa en smal varierande remsa av barmark, och omfördela det gruset till de sektioner som har ishalka. Men – tekniken går ju framåt, det kanske går i en framtid att med sensorer avläsa gång- och cykelbanan, och i realtid flytta grus. Eller – så använder man en väl beprövad teknik som finns redan idag och som ger överlägset resultat enligt VTI, sopsaltning.

Grus orsakar fler olyckor än det eventuellt förhindrar

Grus orsakar fler olyckor än det eventuellt förhindrar, säger VTI. Det talar för att fasa ut grusanvändningen helt. Men så länge gruset finns kvar, hur tidigt kan gruset sopas? Håller kommunernas argument att avvakta grusupptagning till 15 maj?

Kommunernas argument att inte sopa tidigt

”Bevattning används för att minska damm, och vi måste vänta tills det inte är minusgrader på våren för att inte vattnet ska frysa och bli ishalka”

Dels används så lite vatten att asfalten bara blir lätt fuktig, det torkar snabbt. Och om gruset ligger kvar är det garanterat halka, av gruset. Om gruset sopas är det bara en liten risk att det skulle bli ishalka av att asfalten är lätt fuktig. Argumentet håller inte.

”I innerstaden finns en hel del gator som städas dagligen, året om”

Det är bra, och samtidigt svårt att förstå att staden samtidigt kommunicerar att de måste vänta med sopning till 15 maj.

”för dyrt att sopa upp gruset så fort det blir barmark, och sen bli tvungen att lägga ut grus igen vid ishalka”

Finns det stöd i stadens styrande dokument och cykelplan att säker cykling kan ske först efter 15 maj när grushalkan är åtgärdad? Är det kommunens mål för vardagstransporter att säker cykling inte är tänkt att ske året runt? Med sopsaltning behövs inte gruset alls. Karlstad kommun säger att kostnaden är likvärdig. Lägg sen till att reducerade kostnader för sjukvård/arbetsbortfall vid olyckor finns goda ekonomiska argument att fasa ut användning av grus.

Vi testar hur snabbt bevattning på asfalt torkar

Många faktorer påverkar hur snabbt vatten torkar på asfalt. Temperatur, vind, sol/molningt och hur mycket vatten som används per kvadratmeter.
Test 1. 0,36l vatten per kvadratmeter. +6 grader, växlande sol/molnigt, vind 8m/s. Det torkar på under en timme.

Vid lägre temperatur och mindre vind ökar torktiden. Start kl 07.50, +1 grad, 2(3)m/s, 0,36lvatten/m2. Kl 12.33, +6 grader, 4(8)m/s. Torktid ca 5 timmar.

Ofta används små mängder vatten

2014-04-29 Grusupptagning

Maskiner är anpassade för att minska vattenanvändningen

Maskinerna är anpassade att använda så lite vatten som möjligt. En utveckling kan vara att maskiner anpassas att klara saltvatten, alternativt kan kombineras med saltspridare om grusupptagning sker i minusgrader mellan perioder med snö. Alternativt sprids salt på vanligt sätt efter grusupptagningen.