Stockholm stad har börjat placera ut tillfälliga granitblock för att skapa trygghet mot lastbilsattacker på vissa platser. Risken är att det kan bli ett mer attraktivt mål för en gärningsperson vid Götgatan. Vi ser ett behov av kompetensuppdatering.

Supporta Cyklandeombud via Patreon

Foto Karin S-Y 2019
2021-07-15 Götgatan karta

[texten uppdateras]
Vid Medborgarplatsen och Götgatan har stora granitblock placerats ut på cykelbanor, i syfte att reducera risk för attentat med motorfordon eller med syfte att skapa trygghet. Intentionen är god, men granitblocken är fel utformade för placering på huvudled för cykeltrafik, och har placerats på ett sätt som utsätter trafikanterna för risker och minskar framkomligheten. I mörker finns risk för påkörning eftersom blocken står mitt på cykelbanan, och reflexer saknas. Dessutom blir platsen ett mer attraktivt mål för en gärningsperson som kommer från Södermalms torg, då granitblocken ökar köbildning, fler människor samlas längre tid på en liten yta.

2021-07-16 kl 23.45 Foto D Bring

Granitblocken kan ge mer attraktivt mål för en gärningsperson

Med nuvarande granitblock vid Götgatan 1 halveras framkomligheten och skapar längre köer, fler människor står mycket tätt under längre tid. Det kan skapa ett mer attraktivt mål för en gärningsperson som kommer från Södermalms torg. Alltså tvärt emot syftet med projektet. Även om en lastbil kommer uppifrån backen i norrgående riktning stoppas inte den av block som väger 2,4 ton. Vi ser att kunskap/råd om cykeltrafik saknas både i nationella rapporter och rådgivande texter, samt delvis i projektgruppen i Stockholm. Granitblocken behöver tas bort omgående, och ersättas med alternativ som inte minskar trafikflödet. Trafiksignalerna i korsningen Götgatan Hornsgatan bör också ställas om att prioritera cykeltrafiken, för att minska köbildningen.

Oskyddat för lastbil från Södermalms torg

Lastbilar kan köra nästan rakt förbi hinder på Götgatan.

Vid terrorhindret på Götgatan ner mot Hornsgatan vid Peter Myndes backe är frågorna många. Här är Sveriges kanske mest trafikerade cykelstråk, alltså en huvudled motsvarande Västerbron. Granitblocken halverar trafikflödet, formen passar inte alls här. Lastbilar kan köra nästan rakt förbi de utställda granitblocken, för här behöver räddningstjänsten komma förbi. Frågan är vilken skyddsverkan som blir kvar.
Högsäkerhetspollare passar bättre, det kräver dock att det finns djup att gräva ner fundament, alltså att det inte är ”upptaget” med annan infrastruktur under marken. Fast även med pollare är det oklart vilken skyddsverkan som blir resultatet, när det går att köra förbi med lastbil relativt rakt. Med höj och sänkbara pollare kan lastbilstrafik stoppas, och räddningstjänst kan sänka pollarna och passera. Tillfälligt skulle kanske 6m GP-link kunna användas, de minskar inte framkomligheten like mycket som granitblocken.

Det finns också yta att starta från, för att ta sats med en lastbil, från Södermalms torg. Därför vore det lämpligt att se om det går att begränsa/stänga/hindra lastbilstrafik från Södermalms torg. Leveranser kan då ske med eltruck (är redan vanligt förekommande) från annan lastplats. Detta är också ett råd från SKR under stycket 6.2.1.

Vilka metoder finns för att förhindra attentat med motorfordon

Högsäkerhetspollare länk

Högsäkerhetspollare kräver schaktning för installation. Men det blir ett mindre hinder för den ordinarie trafiken.

Betong/granitblock går relativt snabbt att ställa ut, men är sämre för framkomligheten för ordinarie trafik. De mindre granitblocken på Götgatan väger ca 2-2,2 ton, och har begränsad effekt på en 10 tons lastbil (1300x1300x500). Densitet för granit är ca 2400-2700kg/m3. GP-link i betong 6m väger 2,7 ton. De nyare större betonglejonen väger ca 4 ton, de mindre äldre betonglejonen väger ca 900kg.

Fungerar trafikhinder mot attentat?

Högsäkerhetspollare stoppar effektivt en lastbil.

Test i Tyskland visade att en viss typ av betonghinder inte helt stoppar en lastbil. Läs här
Via SVT: ”Kraschtestet gjordes med betonghinder som vägde 2,4 ton, vilket är nästan tio gånger så mycket som en vanlig betongsugga väger. Ett betonglejon av den typ som finns på Drottninggatan i Stockholm väger ca 900 kilo. Tester gjordes med en lastbil som vägde tio ton och som körde 50 km i timmen”

Från Aftonbladet: ”Problemet med den typen av blockerande hinder är att det ställer till med problem för räddningstjänst och ambulans. Det är väldigt lätt att fråga sig varför har man inte ordentliga hinder på alla såna här platser – men då måste man göra avkall på tillgängligheten när till exempel en brandbil ska in och göra ett angeläget jobb, säger Lars Byström på Stockholmspolisen”

Exempel på tillfälliga hinder

På Götgatans gågata har 1,3×1,3 meter granitblock placerats ut som tvingar lastbilar att köra slalom. De väger ca 2,2 ton. Det går fortfarande att köra här med lastbilar, kanske även med förödande verkan, och sannolikt med en tung pickup i upp till 67km/t. Sannolikt reducerar chikanen verkan av terrorkörning. Här saknas reflexer på granitblocken, vilket innebär en risk för omkullkörning i mörker och personskador för ordinarie trafik.

2021-06-28 Götgatan
Fotomontage som visar rätt reflexbård

Media om hinder för attentat med motorfordon

Rådgivande texter om terrorhinder

Exempel Medborgarplatsen

Vid Medborgarplatsen har granitblock placerats på cykelbanan. Här följs inte riktigt rapporten från Trafikanalys (kap 5 steg 3), och även andra styrande dokument följs inte. Dels blockeras cykeltrafiken, dels är det en risk för omkullkörning och personskador i mörker då granitblocket saknar reflexer. Här saknar utföraren eller projektgruppen grundläggande förståelse för trafiksäkerhet. Dels är det oklart hur effektivt blocket skyddar, det går ganska enkelt för en gärningsperson att köra förbi där med lastbil på sidan av hindret, för att sedan hitta mål med större verkan. Även i nuvarande position är det svårt att förstå vad som är tänkt att skyddas, och i vilka angreppsvinklar. Sannolikt är det räddningstjänst som behöver ha framkomlighet här. GP-link är kanske inte testad/certifierad för detta ändamål, men väger ändå 2,7 ton (6m) Här skulle 2st parallella GP-link kunna användas istället, det ger två körriktningar med bredd på 1,2 meter för varje körriktning, för cykeltrafik. Frågan kvarstår dock vilken effekt GP-link skulle ha, med tanke på att det går enkelt att ta en annan väg med lastbil in till torget.

2021-07-15 Medborgarplatsen, trafiksäkerhetsrisk karta
Från Trafikanalys länk
2021-07-15 Medborgarplatsen access karta
2021-07-15 Medborgarplatsen access karta
2021-07-15 Medborgarplatsen access med lastbil karta
Medborgarplatsen access med lastbil 2021-07-15

Betongbarriärer typ GP-link väger ca 2,7 ton (6m) och kan ge viss skyddseffekt och ökar framkomligheten avsevärt för trafiken på huvudleden jämfört med de kvadratiska granitblocken. Granitblocken vid Götgatan är 130cm breda, GP-link är 45cm bred i basen och ca 30cm bred på övre delen.

GP-link

Stockholms stad följer inte egna handboken

Vid Rörstrandsgatan har granitblocken placerats för nära cykelbana. Enligt stadens handbok ska avstånd till fast hinder vara minst 0,4 meter. Blocken är felanmälda 2021 juli, men i september har inte staden ännu inte åtgärdat. Inte ens tillfälliga reflexer finns uppsatta.

2021-08-22 Rörstrandsgatan karta
Stockholms stads handbok Cykeln i staden

Bil Sweden i referensgrupp, men ingen cyklande/gåendeorganisation

Trafikanalys fick regeringens uppdrag att ta fram kunskapsläge om åtgärder för minskad risk för terrorkörningar. I referensgruppen finns inga organisationer för gående, cyklande, trafikanter med funktionsvariationer. Däremot finns flera aktörer inom bilindustrin representerade. Det riskerar ge slagsida åt rapporten, med minskad hänsyn till trafikanter som är prioriterade.

Det är häpnadsväckande och oroande att en hel projektgrupp med yrkesverksamma specialister inom MSB, polismyndigheten och trafikkontoret delvis saknar grundläggande kunskap om trafiksäkerhet för cykeltrafik. När granitblocken är utplacerade saknas reflexmarkeringar, och trafikkontoret vill inte heller ställa ut tillfälliga reflexmarkeringar tills de beställda reflexerna levereras. Med motiveringen ”det är ändå så ljust ute nu på sommaren”. Trafiken på huvudleden Götgatan fortsätter på kvällar när det är mörk. Det är också oroande att vita reflexer har beställts, för att stadsmiljöansvarig tycker det passar bättre estetiskt. På huvudleder för motortrafik använder man säkerhetsutrustning utprovad för trafik, det är inte estetiska grunder som styr transportstyrelsens regelverk om vägmarkeringar och vägmärken.

Nackdelar med stora kvadratiska granitblock på cykelbanor

  • De mindre granitblocken har raka, hårda, skarpa kanter, vilket riskerar onödiga skador om cyklande kör på hindret.
  • Granitblocken har inte ändamålsenlig form, de blockerar huvudleden Götgatan i onödan. Det finns långsmala betongbarriärer som inte begränsar trafiken på huvudleden lika mycket, sk GP-link. De väger ca 2,7 ton.
  • Lastbilar kan köra förbi ganska rakt ändå med nuvarande granitblock.
  • Folkmassan som väntar vid trafikljus Götgatan, är oskyddade för en södergående lastbil, det kan vara 100 personer eller mer som dessutom inte kan springa fritt eftersom de sitter på cyklar.
  • När de breda granitblocken blockerar trafiken blir det ökad köbildning vid övergångsställen vid Peter Myndes backe, vilket hindrar gångtrafiken på övergångsstället.
  • Även med reflexer på granitblocken finns risk för påkörning, då framförvarande cykeltrafik delvis skymmer de låga granitblocken.

Hur ser kraven ut i VGU

VGU innehåller nästan inget som handlar om fordonsattacker. Granitblocken på trafikleden Götgatan 1 är dock inte i linje med VGU.

Är granitblocken symbolhandlingar för att skapa trygghet?

Polisen säger 2017 att det är svårt att stoppa lastbilar med trafikhinder i den omfattning som behövs i en storstad som Stockholm. En orsak är att räddningstjänsten behöver ha framkomlighet för att kunna rädda liv. Polisen säger också att det ibland kan bli symboliska utplaceringar av lastbilshinder.
I vårt telefonmöte med trafikkontorets samordnare framkommer att det finns en vilja att få ut trafikhinder före sommaren 2021. Kanske är det politiker som känner av press från allmänheten att något måste göras. Allt det är ju bra såklart. I media har det skrivits att terrerorhinder dröjer. Även här säger trafikborgarrådet att det handlar om att skapa trygghet. Och kanske har styrande politiker velat visa medborgarna att de agerar snabbt även fast det är oklart vilken effekt de tillfälliga granitblocken har i praktiken. Att gräva ner pollare är mer tekniskt komplicerat, därför placeras granitblocken ut tillfälligt innan pollarna är på plats.

Oroande att polis och trafikkontor tar upp att trafikanterna inte följer trafikförordningen

Att trafikanter i alla trafikslag ofta inte följer trafikförordningen är väl dokumenterat i statistik och forskning. De flesta olyckor beror på medvetna felhandlingar visas i studie från VTI. Det är ett mycket allvarligt problem. I våra telefonmöten med polismyndigheten och trafikkontoret har de oberoende av varandra tagit upp detta att cyklande trafikanter inte följer trafikförordningen, och att även de cyklande har ansvar att kunna väja för hinder. Det stämmer helt. Men vi förstår inte hur det påverkar väghållarens skyldighet att utforma trafikmiljön för att minimera risker, tex att markera granitblock med reflexer som är krav i styrande dokument, samt att alla hinder ska ha rundade kanter. I de flesta länder utformas trafikmiljön för att minska risker, oavsett i vilken grad trafikanterna följer trafikförordningen, och även i Sverige.

Tveksamt om polis och Stockholms stad följer SKR’s råd helt

Polismyndigheten och Stockholms stad har bl.a. använt sig av SKR’s text ”Skydd mot fordonsattacker” från 2018. Råden och bilder för inspiration från SKR handlar nästan bara om gågator, torg och parker. Götagatan ner mot Hornsgatan är tvärtom en huvudled för trafik, kanske Sveriges mest trafikerade huvudled för cykeltrafik. I SKR’s råd finns inga inspirationsbilder för hinder på trafikleder med höga trafikflöden. På vissa punkter ser vi det som tveksamt om SKR’s råd följs. Estetik nämns återkommande i SKR’s text, men delvis blir trafiksäkerheten lidande när estetiska råd prioriteras.

  • 3.1.2 Helhetssyn och balans: Åtgärder ska implementeras och kommuniceras för att inte störa daglig verksamhet.
  • Att bara åtgärda terrorhot kan ge andra risker
  • Inte lämna luckor i skyddet som angripare kan utnyttja [Idag access med lastbil vid Götgatan/Peter Myndes backe, samt ner till Medborgarplatsen.]
  • Utan samarbete och överblick kan målkonflikter lätt uppstå – en åtgärd som ökar skyddet på en plats kan, utan överblick, medföra sänkt funktionalitet på platsen (framkomlighet etc.)
  • 3.1.4. Styrande principer: skapa skydd och säkerhet utan att allvarligt hindra bruket av gator och torg, och i största möjliga utsträckning sträva efter att bevara eller förbättra platsens estetiska och funktionella kvaliteter.
  • 3.2.4 Enligt 2 § i lag (1998:814) ansvarar kommunen att vägar är trafiksäkra. [Här bryter Stockholms stad mot lagen när reflexer inte finns på plats]
  • 5.2. Tabell 1. Trafik: Framkomlighet för trafik
  • 5.3.2 Intressenter: Framkomlighet, hur påverkas allmänheten
  • 5.3.3 Bl.a. om att färdas över torg. [Är möjligt vid Medborgarplatsen.]
  • 5.3.4. Säkerhetskrav på reflexer och förlåtande trafikmiljö används inte vid Götgatan.
  • 6.2.3. Säkerställa att motiverad aktör inte kan kringgå regel. [Götgatan och Medborgarplatsen kan kringgås]

Lökprincipen

Ett skyddsobjekt kan skyddas med flera lager. Låt säga att gågatan uppe på Götgatspuckeln är skyddsobjektet. Då är Götgatan 1/Peter Myndes backe ytterområde. Å andra sidan finns kanske ännu högre täthet av personer i korsningen Götgatan/Hornsgatan vid trafikljuset, kanske 100 eller fler personer, som dessutom har begränsad rörlighet eftersom de sitter på en cykel. De har ingen barriär alls som skyddar. Svårt att förstå hur det är tänkt med lökprincipen här, eller om lökprincipen alls är applicerbar här. Lökprincipen kanske är mer applicerbar på punktmål som en regeringsbyggnad, och annan känslig säkerhetsklassad verksamhet.

Hotnivå 3 på 5-gradig skala för 2021

säpos hemsida finns aktuell hotnivå att ta del av. Just nu är hotnivån beslutat till en trea på en femgradig skala, ”förhöjd risk” (2021-03-29). Denna nivå är nationell, andra bedömningar kan göras lokalt av lokal polis.

Förslag från Cyklandeombud

  • Lokalt i Stockholms län: Ökad kompetens om grundläggande trafiksäkerhet för cykeltrafik och om styrande dokument för cykeltrafik. Specifikt utbildningsinsatser för samtliga i projektgruppen.
  • Ersätt nuvarande granitblock vid Götgatan 1 med annan lösning. Risk för att granitblocken ger ett attraktivt mål för en gärningsperson när fler personer samlas tätt under längre tid.
  • Nationellt: Att även cykelkompetens lyfts in i de rådgivande texter och rapporter som publiceras. VTI cykelcentrum kan var lämplig partner. Tex i trafikanalys rapport saknas idag organisationer för cyklande och gående i referensgruppen.

Ärendehantering

Ärendenummer
SY2107131446NVH
SY2108232359FMZ
SY2109032113JYS
2021-07-xx Annan trafikant felanmäler granitblock Rörstrandsgatan
2021-07-12 Cyklandeombud mailar trafikkontoret SY2107131446NVH #1
2021-07-12 Uppmaning/fråga trygghetsborgarråd Erik Slottner #2
2021-07-15 Mail till säkerhetschef Stockholms stad #3
2021-07-15 Ny information till trafikborgarråd och trygghetsborgarråd #4
2021-07-15 Telefonmöte med ansvarig på polismyndigheten. #5
2021-07-15 Telefonmöte med samordnare på trafikkontoret #6
2021-07-15 Cyklandeombud säkrar granitblock med tillfälliga reflexer
2021-07-17 Cyklandeombud frågar VTI cykelcentrum om de bidragit till SKR/Trafikanalys
2021-07-19 Mail till projektgruppen, trafikroteln, trygghetsroteln, med förslag på åtgärder #7
2021-08-23 Annan trafikant upprepar felanmälan Rörstrandsgatan SY2108230911EKB
2021-08-23 Cyklandeombud föreslår möte med projektgruppen SY2108232359FMZ #8
2021-08-23 Svar från trygghetsroteln
2021-08-30 COS X3 är borttagna från Götgatan 1
2021-09-02 Cyklandeombud föreslår möte projektgruppen SY2109032113JYS #9

Uppdateringar

2021-09-02
Cyklandeombud mail till projektgruppen SY2109032113JYS #9
”Till projektgruppen lastbilshinder
Hej!
Tack för allt som görs för trafiken i Stockholm
Har trafikkontoret tagit bort de X3 vi ställde ut när trafikkontoret inte ville markera hindren på pendlingsstråket Götgatan 1?
Problemet är att hindren är så låga, och trafikflöden höga, då måste utmärkning komma upp i höjd. Vi vill att X3 ställs tillbaka som tillfälligt markering tills bättre lösning tas fram. 
Nuvarande utmärkning med vita reflexer är inte i linje med transportstyrelsens anvisningar X2 för utmärkning av hinder. Vi vill att granitblocken tas bort då de ändå går att köra förbi på sidorna med tex lastbil.
Trafiksignalerna måste prioritera cykeltrafik mer, för att undvika att väntande cyklande blir en större måltavla. Accelerationsyta vid Södermalmstorg mot hotellet skulle kunna få granitblock för att minska möjligheten att accelerera från det hållet för att köra in i de väntande cyklande. 
Vi önskar möte med projektgruppen om hinder som placeras ut på cykelbanor. Vi föreslår också att kompetens om cykeltrafik ökas i projektet. 
Har gruppen tagit kontakt med cykelcentrum för att få kunskap om cykeltrafik? https://cykelcentrum.vti.se
Läs allt i ärendet härhttp://cyklandeombud.se/hinder/hur-placeras-hinder-for-attentat-effektivt/
VänligenCyklandeombud Stockholms längenom Jon Jogensjö”

2021-08-23
Cyklandeombud föreslår möte med projektgruppen SY2108232359FMZ
Hej!
Vi föreslår möte med projektgruppen för lastbilshinder. 
Vi har dokumenterat allvarliga brister i utplacering av terrorhinder, som inte följer stadens styrande dokument, och som inte heller har stöd i rådgivande rapporter om lastbilshinder. 
Läs dokumentationen här. http://cyklandeombud.se/hinder/hur-placeras-hinder-for-attentat-effektivt/
Vänliga hälsningarCyklandeombud Stockholmgenom Jon Jogensjö

2021-08-23
Svar från Trygghetsroteln
Hej Jon, Tack för ditt mejl till trygghetsroteln och för ett utförligt och detaljerat inspel till projektgruppen på TK!
I och med att trafikkontoret ligger under trafikroteln har vi inte någon daglig insyn i projektgruppens arbete. Vi brukar på kvartalsbasis ha en gemensam avstämning och vi är väldigt måna om att dessa åtgärder ska utformas på ett så trafiksäkert sätt som möjligt. Har projektgruppen hunnit svara på dina inspel ännu? Dina frågor känns högst relevanta och viktiga att följa upp och ifall de inte hunnit återkoppla dig ännu kan jag ta med mig detta till nästa avstämning så att inget rinner ut i sanden.
Vänliga hälsningar, Tom Olefors, Borgarrådssekreterare, Äldre- och trygghetsroteln, Stadshuset, 105 35 Stockholm

2021-07-19
Cyklandeombud mailar projektgruppen, trafikroteln och trygghetsroteln med förslag på åtgärder samt frågor.
”Vidarebefodras till projektgruppen för fordonshinder.
Hej!
Tack för telefonmötet i fredags. Tack för arbetet att skydda staden mot yttre hot, vi förstår att det är komplext och innebär svåra avvägningar med kompromisser.
Vi är oroade när det gäller kunskapsläget om grundläggande trafiksäkerhet för cykeltrafik i projektgruppen, och föreslår kompetenshöjande insatser i gruppen. Kanke kan VTI Cykelcentrum bidra.
Vi är oroade över nuvarande situation att nuvarande granitblock vid Götgatan 1 skapar ett mer attraktivt mål för en gärningsperson i södergående riktning. Granitblocken halverar framkomligheten, fler människor samlas mycket tätt under längre tid. Granitblocken behöver tas bort omgående och ersättas med annan lösning som inte sänker framkomligheten för cykeltrafiken lika mycket samt kanske ytterliager åtgärder. Trafiksignaler behöver prioritera cykeltrafik för att minska köbildning.
Nu har vi läst igenom SKR råd om hinder och skydd. Och även Trafikanalys rapport beställd av regeringen. Samt tittat lite mer på Götgatan 1, mellan Hornsgatan och Peter Myndes backe, och även vid Medborgarplatsen och vilken tänkbar effekt granitblocken har. Och vilka problem med trafiksäkerhet och framkomlighet som uppstår på huvudleden för cykeltrafik. Det viktigaste är dock Götgatan 1 ner mot korsningen Hornsgatan. 
Här finns vår dokumentation i ärendet via länken nedanhttp://cyklandeombud.se/hinder/hur-placeras-hinder-for-attentat-effektivt/
Frågor:
I SKR’s råd handlar det mest om skydd av gågator, torg och parker. På inspirationsbilderna finns i princip inga exempel som visar trafikleder med mycket höga trafikflöden. Var hittar ni råd för fordonshinder på trafikleder med mycket höga cykeltrafikflöden?
Har polis och trafikkontor delvis annan avsikt med granitblocken Götgatan 1 än terrorhinder? (tex sänka fart på cykeltrafiken?) I så fall vilka styrande dokument används för utformning, och hur ser beslut ut om det?
Är granitblocken på trafikleden Götgatan 1 tänkt att skapa trygghet eller faktiskt skydd mot fientliga fordon eller både och? Det går ju att passera ändå på båda sidor med tex lastbil eftersom räddningstjänst kräver framkomlighet. Även vid Medborgarplatsen är det enkelt att passera med lastbil och fortsätta vidare mot andra mål.
Följs riktlinjer i VGU där granitblocken är utplacerade? Har VGU använts i projektet?
Hur ser projektgruppen på att lagen 2 § i lag (1998:814) kanske inte följs, när trafikkontoret inte vill placera ut tillfälliga reflexer tills de beställda är på plats?
Götgatan 1: Vilka riktningar är tanken att granitblocken ska hindra?Götgatan 1: Upp till 100 trafikanter eller fler står tätt utan skydd mot Hornsgatan i väntan på trafikljus, hur skyddas de? Har ni diskuterat deras skydd?
Medborgarplatsen, här är det relativt enkelt att runda med lastbil, och hitta andra mål bland uteserveringarna. Vilket är syftet med granitblocken på cyeklbanan?
Både trafikkontoret och polismyndigheten talade i telefonmöte om trafikanter som inte följer trafikförordning, och att trafikanter är skyldiga att anpassa färd efter trafikförhållanden. Vi känner till det, och ser det som ett mycket allvarligt problem. Vi undrar dock hur det förhållandet ska användas/påverkar utformning av skydd mot lastbilsattacker, och i vilka dokument vi kan hitta dessa råd? Är tanken att väghållarens skyldighet att arrangera en säker vägmiljö påverkas om trafikanterna inte följer trafikförordningen? I vilka styrande dokument hittar vi stöd för detta i så fall?
Med vänliga hälsningarCyklandeombud Stockholms län genom Jon Jogensjö”

2021-07-17
Cyklandeombud mailar VTI cykelcentrum och frågar om de bidragit till rapporter som tagits fram av tex SKR och trafikanalys.

2021-07-15
Trafikkontoret vill inte ställa ut tillfälliga reflexmarkeringar vid granitblocken Götgatan/Peter mindes backe, så vi i Cyklandeombud gör det själva istället (vilket är i linje med stadens styrande dokument) X3 sidomarkeringsskärmar. Vi mailar och informerar projektgruppen på trafikkontoret.

2021-07-15 X3 sidomarkeringsskärm

2021-07-15
Dagsfärska bilder på granitblocken ”Crash block” på medborgarplatsen. reflexmarkering saknas.

2021-07-15 Medborgarplatsen
2021-07-15 Medborgarplatsen

2021-07-15
Telefonmöte med samordnare på trafikkontoret

2021-07-15
Telefonmöte med ansvarig på polismyndigheten. Genomgång av granitblock på Götgatan ner mot Hornsgatan, att det går att köra förbi där ändå eftersom trottoaren är öppen.

2021-07-15
Vi informerar trafikrotel och trygghetsborgarrådet om trafiksäkerhetsproblem vid granitblocken Götgatan.

2021-07-15
Vi försöker via trafikkontorets växel hitta avdelning som ansvarar för utplacering, men de får inte fram rätt person. Vi mailar istället stadens säkerhetschef.
”Hej!
Tack för arbetet att göra Stockholm säkrare för medborgarna. Jag representerar en organisation för cykeltrafik i Stockholms län, Cyklandeombud Stockholm. 
Vi ser delvis brister i trafiksäkerhet för ordinarie trafik vid utformning och utplacering av de nya hindren för inkörning med motorfordon i syfte att utföra attentat. 
Vi undrar vilken avdelning samt andra förvaltningar/myndigheter som beslutar om utplacering av betonghinder för att motverka avsiktlig brottslig inkörning med tunga fordon i folkmassor i Stockholm. Och hur det arbetet går till, vilka riktlinjer som används för utplacering, vilka platsstudier som utförts. 
Vi förstår syftet med anti-terror-hinder, det vi frågar är mer i detalj hur utplaceringen sker strategiskt, vilka bredder som anses säkra, finns andra metoder än betongblock/granitblock tex högsäkerhetspollare förankrade under mark osv. 
Vi har dokumenterat några platser där det finns trafiksäkerhetproblem med granitblocken. 
Vår dokumentation finns här nedan via länkenhttp://cyklandeombud.se/hinder/hur-placeras-hinder-for-attentat-effektivt/
Vänliga hälsningarCyklandeombud Stockholms längenom Jon Jogensjö”

2021-07-12
Uppmaning/fråga till trygghetsborgarråd Erik Slottner

2021-07-12
Mail till trafikkontoret SY2107131446NVH
”Hej!
Tack för allt ni gör för trafiken i Stockholm.
Vi undrar vilken avdelning samt andra förvaltningar/myndigheter som beslutar om utplacering av betonghinder för att motverka avsiktlig brottslig inkörning med tunga fordon i folkmassor i Stockholm. Och hur det arbetet går till, vilka riktlinjer som används för utplacering, vilka platsstudier som utförts. 
Vi förstår syftet med anti-terror-hinder, det vi frågar är mer i detalj hur utplaceringen sker strategiskt, vilka bredder som anses säkra, finns andra metoder än betongblock tex stålpollare förankrade under mark osv. 
Här ett exempel som vi specifikt undrar lite över hur det gick till, hur stadens styrande dokument om trafiksäkerhet användes. 
Medborgarplatsen på Södermalm. 
Mörk/svart betongkloss mitt på cykelbana, inga reflexer eller annan utmärkning finns i denna körriktning. 
länk till kartposition https://goo.gl/maps/WArFxoU6cxNo1ATo6
Med vänliga hälsningarCyklandeombud Stockholms längenom Jon Jogensjö”