Länge har kommuner anlagt vägspärrar på gång- och cykelbanor i Stockholms län. Cyklande har länge försökt få väghållarna att förstå att det är ett hinder för ökad och säker cykling.

Så här ser det ut för gång- och cykeltrafik

Nyanlagt 2020. Svårt för föräldrar som skjutsar barn med lastcykel
Hässelby. Svårt att passera med lastcykel eller cykelsläp.
Huvudstråk Rågsved kartlänk

Vägspärrarna på gång- och cykelbanor i Stockholms län kan vara stenbumlingar, bommar, betongblock eller grindar. Ibland saknas reflexer och andra utmärkningar, belysning saknas. Ofta är syftet att hindra förare som kör bil olovligt på gång och cykelbana, ett bilhinder som ska hindra smittrafik. Men det blir ett hinder för kommunernas och regeringens mål ökad och säker cykling. Det går ofta inte att passera när föräldrar skjutsar barn med lastcykel eller cykelsläp till skolan. Det är risk för omkullkörning och personskador, särskilt för barn, äldre och trafikanter med funktionsvariationer. Det blir konflikt mellan gående och cyklande om de ska passera samtidigt.

Supporta cyklandeombud via Patreon

Hur görs bilhinder på ett bättre sätt?

Nedanstående är i huvudsak hämtat från Krister Isakssons genomgång av bilhinder. Som i sin tur hänvisar till bibeln för cykelinfrastruktur upplaga 2007 ”Design manual for bicycle traffic”, framtagen och utgiven av CROW i Nederländerna.

  1. Anlägg inte fysiska hinder på gång- och cykelbanor.
  2. Det är polisen som i första hand ska lagföra olovlig körning på gång- och cykelbanor.
  3. Hur kommer ett hinder fungera för barn, äldre, trafikanter med funktionsvariationer?
  4. Det ska vara väl dokumenterat att åtgärden verkligen behövs, och att hinder verkligen ger den önskade effekten. Tex genom observationer, räkningar, studier. Inte bara samtal från allmänheten.
  5. Hindren måste innebära ett minimum av framkomlighetsproblem för cyklande och olika cykelmodeller som lastcykel och cykelsläp.
  6. Säkerhet. Genom färgen samt reflexer på pollarna och vägmarkeringar ska hindren tydliggöras för cyklisterna så olycksrisker minimeras. Placeringen ska om möjligt alltid vara i anslutning till gatubelysning alt. ska belysning monteras upp om det är möjligt.
Eftergivliga pollare, lastcykel eller cykel med släp kan passera. Bild: Fietsberaad
VTI om bilhinder länk

Nya riktlinjer för trafikkontoret i Stockholm

2018 togs beslut i trafiknämnden om att trafikkontoret skulle utreda bilhinder i staden. Nu ser kunskapsläget lovande ut i den utredning som presenteras 2019-04-25. Frågan är bara om de 14 stadsdelsförvaltningarna har säkrat att de nya riktlinjerna följs. Redan 2009 i ”cykeln i staden” anges att grundprincipen är att inga fysiska hinder ska sättas upp på cykelbanor.
Här nedan följer text från tjänsteutlåtande  Dnr T2019-00113 2019-04-01

Riktlinjer vid utplacering av hinder på gång- och cykelvägar

Många studier har visat på att hinder inte alltid är den lämpligaste lösningen, på grund av risken för olyckor. Dock finns det situationer där utplacering av hinder har bedömts vara en lämplig åtgärd. Baserat på resultatet från utvärderingen av de befintliga hindren och omvärldsanalysen har därför riktlinjer vid utplacering av hinder på gång- och cykelvägar tagits fram. För att säkerställa att hinder är en befogad åtgärd behöver först följande frågeställningar besvaras med ett ja:

  • Är problemet väldokumenterat? Har problemet observerats? Har mätningar utförts? Har en betydande mängd synpunkter inkommit?
  • Har andra åtgärder visat sig otillräckliga Exempelvis: riktade dialogsamtal, förbättrad skyltning, förändrad utformning av bilvägen, ökad övervakning etc.
  • Är problemet med bilar på gång- och cykelvägar större än problemet hindret själv resulterar i? Exempelvis med hänsyn till: trafiksäkerhet, tillgänglighet, drift- och underhållsmöjligheter, framkomlighet för utryckningsfordon, framkomlighet för gående och framkomlighet för cykeltrafik. Särskilt gäller detta på utpekade stråk i Stockholms stads cykelplan och den regionala cykelplanen i Stockholms län.

Om hinder visat sig vara en lämplig åtgärd utifrån frågeställningarna behöver hindertyp väljas. Eftergivliga pollare bör vara det första valet av hinder, med undantag för gång- och cykelvägar som plogas och gång- och cykelvägar i områden som Polisen bedömer behöver mer behovsanpassade hinder. Eftergivliga pollare erbjuder förhållandevis god framkomlighet för gående såväl som för cyklister och är mer förlåtande än fasta hinder vid en eventuell kollision. Framkomligheten är även god för utryckningsfordon.

Borttagbara pollare rekommenderas på gång- och cykelvägar där det inte är möjligt med eftergivliga pollare. Dessa erbjuder god framkomlighet för gående såväl som för cyklister, men är inte lika förlåtande som eftergivliga pollare vid en eventuell kollision. Borttagbara pollare tillåter däremot passage för samtliga vägunderhållsfordon, inklusive plogbilar. Dock kan det vara tidskrävande och omständligt att manuellt ta bort hindret vid passage och att återställa efter.

Oavsett vilken hindertyp som visat sig vara lämplig bör följande riktlinjer följas vid utplacering:

  • placeras så en körbar yta finns på 1,5–1,7 meter, samt så att det ej går att passera vid vägkanten (lokal breddning av cykelbana om otillräckligt utrymme)
  • placeras i förstärkt belysning, om det inte är möjligt bör hinder undvikas helt
  • placeras i raksträcka där god sikt gäller, minst 20 meter fri sikt
  • placeras minst 10 meter från korsning
  • förses med reflexer
  • uppmärksammas genom vägmarkering minst 5 meter innanhindret, vid behov räfflad
  • utformas så att dagvatten inte leds till hindret, exempelvis genom lokal upphöjning.

Slut på text från tjänsteutlåtande  Dnr T2019-00113 2019-04-01

2017 gjordes test med mjuka pollare vid Fredhällsparken

Andra ärenden om vägspärrar

Ärendehantering

2020-12-28 Cyklandeombud frågar TK om stadsdelsförvaltningarna har implementerat de nya riktlinjerna. SY2012290910COG
2021-04-19 Fråga till Värmdö kommun att se över hinder på gång- och cykelbanor

Fler bilder på vägspärrar

trafikhinder Lunda Domnarvsgatan kartlänk
Botkyrka Botkyrkahallen Fråga
Upplands Väsby karta

Uppdateringar

2021-04-19
Cyklandeombud frågar Värmdö kommun om att se över hinder på gång- och cykelbanor och ersätta med moderna lösningar.

2020-12-28
Cyklandeombud mailar trafikkontoret SY2012290910COG
”Hej! God fortsättning och tack för allt ni gör för trafiken i Stockholm. Vi har en fråga om hur det går med implementering av stadens riktlinjer för bilhinder på gång- och cykelbanor (tjänsteutlåtande Dnr T2019-00113 2019-04-01)
Alltså bommar, betonghinder, stenbumlingar mm som placeras ut för att hindra förare att köra bil olovligt på gång- och cykelbanor. 
Är stadsdelsförvaltningarna informerade?
Har de fått utbildning?
Har de bekräftat att de tänker följa de nya riktlinjerna?
Finns det någon plan för hur implementeringen i stadsdelsförvaltningarna ska gå till och tidsplan? Vi har bl.a. sett inslag i SVT nyheter att en stadsdel har planer att tvärtom öka antalet hinder och bommar, vilket är oroande. Här nedan via länken hittar ni vår sammanställning om läget för bilhinder på gång- och cykelbanor i Stockholms län.
http://cyklandeombud.se/bilhinder/vagsparrar-pa-gang-och-cykelbana/ Vänliga hälsningar
Cyklandeombud Stockholm
via Jon Jogensjö

Fler trafikhinder

Gång- och cykelbana Värmdö kommun längs väg 222 Skeppdalsström, hinder som blockerar cykeltrafik.

Gång- och cykelbro över Bergslagsvägen. Stadsdelsförvaltningen vill inte ta bort hindret, bara sätta på en reflex. Felanmält ärendenummer SY2012021219EKU

2012xx foto Petra L Gång- och cykelbro över Bergslagsvägen kartlänk
Svar om gång- och cykelbro över Bergslagsvägen karta

Anslutning till pendlingsstråk intill Älvsjömässan, via Cyklistbloggen

Kartlänk Bild via Cyklistbloggen

Regionalt cykelstråk Solna Frösundaleden

Kartlänk Foto Anna F